Jag gillar att sitta på stranden och göra absolut ingenting. Bara titta på hur vågorna skvalpar in över den lena sanden och låta livet passera. Många är det som är väldigt bra på att göra ingenting och verkligen har lärt sig konsten att vara nöjd med precis hur tillvaron är.
Men för de flesta av oss, inklusive mig själv, finns en gnagande känsla i huvudet. En gnagande känsla att vi måste göra något. Det är inte okej att bara sitta still och låta tiden rinna iväg. Vi måste göra något med dagen. Vi måste fånga dagen. Inte bara kasta bort tiden. Och i det större perspektivet en känsla att vi borde göra något med våra liv. En karriär eller familj eller något annat.
LÄS OCKSÅ – Patrik: ”Jag är snubben som fick nog” >>
På något märkligt vis har det blivit ”inte okej” att göra absolut ingenting. Inte okej att inte ha en plan med sitt liv. Folk tittar snett. Folk pratar. Folk ifrågasätter.
När jag sitter där på stranden vill jag ju inte känna de känslorna. Jag vill känna mig fullständigt avslappnad och nöjd. Men det gör jag inte till absolut 100 procent. Och det gör nog inte de allra flesta av oss.
LÄS OCKSÅ: Sagan om Ett annat liv – dagen jag fick ett uppvaknande >>
Vi känner av den där pressen som byggts upp inom oss under vår uppväxt. Jag kämpar varje dag med att slå bort den. Jag vill inte och jag ska inte bry mig om vad andra tycker och tänker om mitt liv. Det är mitt liv och jag bestämmer helt och hållet vad jag ska göra med det. Om jag vill göra ingenting och inte har en plan för mitt liv, då är det helt okej.
Men ändå så kommer de där tankarna, att jag måste vara ”lyckad utåt sett”. Jag måste visa för alla ”Jag är minsann inte misslyckad”.
Men jag tänker positivt, jag har ju kommit såhär långt. Jag har lyckats komma till den här punkten i mitt liv där jag faktiskt kan sätta mig på stranden och titta på vågorna. Utan att göra någonting.
Jag hoppas att du en gång får chansen att göra det också. Göra absolut ingenting. Och förhoppningsvis utan att känna pressen gnaga.
Det är okej att göra ingenting.
LÄS OCKSÅ: Varför ska jag jobba hela livet när pensionen ändå suger >>
Läser dina inlägg och tycker de är
Sååå inspirerande. Jag eftersträvar också förnöjsamhet i nuet och att inte försöka göra en massa hela tiden.
Jag är ekonomiskt fri och bor i Sverige. Har blivit kvar här pga barn i tidigare relation. Känner att jag är i startgroparna för något nytt och större nu. Rörelse på något sätt.
Tack för din sida och dina inlägg
Så himla kul att höra att du blir inspirerad! Fortsätt i samma anda!
Kommentarer är stängda.