Jag hade hälsat på min kära mormor och morfar i Sörmlandsskogarnas hjärta, lilla pittoreska småstaden Malmköping. Men nu var det dags att bege sig tillbaka till Nyköping. Jag gick ut och ställde mig med min vid det här laget klassiska skylt tillverkad av kartong.
Väg 53 mot Nyköping vid rondellen med knekten i Malmköping.
Det dröjer som vanligt inte länge innan första bilen stannar. Idag är den bilen blå. Bakom ratten sitter en leende kvinna i 50-årsåldern.
Hon kallar sig Frida, hennes namn som är iranskt är lite krångligare så hon brukar säga bara Frida.
– Jag tror på godhet, säger hon när jag frågar vad som fick henne att stanna.
Hon kom till Sverige för lite mer än 20 år sedan och bodde på ett asylboende.
– Jag missade bussen och stod i regnet och frös. Jag försökte vinka och stoppa bilar, men ingen stannade. Sen efter kanske 3 timmar stannade den första bilen. Jag minns att jag tyckte att svenskar inte var så snälla och hjälpsamma när jag först kom hit, berättar hon.
Hon fortsätter:
– I Iran stannar alla. Det är som privata taxibilar. Man betalar lite men folk stannar iallafall. Man behöver bara stå vid vägen.
Jag blir väldigt fascinerad. Hur kan detta inte existera i Sverige? De flesta jag pratar med avråder mig från att lifta i Sverige. Och lifta utomlands – ja, det ska vi inte ens prata om. Svenskar är så fruktansvärt rädda. Undrar vad alla skulle säga om jag planerade att lifta i Iran. Troligtvis hade det kommit någon lång harang om hur farligt det kan vara. Men Iran är alltså enligt den här snälla kvinnan ett väldigt bra land om du vill ha lift.
Hon berättar sedan en annan historia från Sverige om en kollega till henne.
– Hon fick fel på bilen. Inte en enda svensk stannade. Det var faktiskt en iransk man som stannade och hjälpte henne att bogsera. Då frågade hon honom vad hon kunde göra för honom.an svarade att hon skulle göra en god gärning till någon annan.
Jag blir alldeles varm när jag hör detta. Jag blir så oerhört glad att höra sådana här historier. Och vi pratar om ”Skicka vidare” som du kanske sett eller hört om. Eller ”Pay it forward” som det heter på engelska.
Ett gammalt begrepp som först nämndes av författaren Lily Hardy Hammond i hennes bok ”In the Garden of Delight” 1916.
Det går ut på att om du tar emot en god gärning måste du skicka vidare en god gärning till någon annan. Fenomenet har också resulterat i en film som heter just ”Skicka vidare” (Pay it forward) från 2000 med Kevin Spacey, Helen Hunt och Haley Joel Osment.
Här kan du se trailern till filmen ”Skicka vidare” (Pay it forward):
Underbart! Hoppas det smittar vidare 🙂
Kommentarer är stängda.