Som jag berättade i December fick jag jobb som dykinstruktör på ön Grenada i Karibien. Nu har jag jobbat här ett par veckor redan och tänkte i det här inlägget berätta hur en vanlig dag ser ut för mig.
Jag har aldrig jobbat som instruktör tidigare, det här är mitt första jobb som det. Under flera år har jag jobbat som dykguide och som undervattensfotograf så jag har mycket erfarenhet av dykbranschen.
En vanlig dag i mitt liv
07.00 – Alarmet ringer
Jag äter frukost, oftast en skål flingor med sojamjölk och någon frukt. Jag packar badkläder, handduk, vattenflaska och knäpper fast dykdatorn på handleden.
08.00 – Väntar på bussen
Bussarna här är små minibussar. Oftast swishar de förbi precis utanför min lägenhet. Ibland hinner jag inte mer än att komma ut på gatan så har en buss stannat. Jag behöver inte gå till någon station, de stannar där någon vill hoppa på.
08.15 – Morgonpromenad på stranden
Dykcentret jag jobbar på ligger precis på stranden. Från där bussen stannar är det en kort promenad. Jag låter vågorna skvalpa över mina fötter. Har jag tid över innan jag börjar jobba brukar jag sätta mig i sanden och blicka ut över havet och ta flera djupa andetag.
08.30 – Börjar jobba
Vi börjar förbereda allt inför dagens dykning. Gästerna som ska dyka och snorkla kommer klockan 09, så tills dess ska allt vara i ordning. Vi fyller på is och vatten i behållarna, ser till att vi har rätt antal dyktankar ombord på båten och gör i ordning varm dryck som vi serverar mellan dyken.
09.00 – Hjälper kunder med utrustning
Fenor, mask, snorkel, våtdräkt, dykväst – allt ska passa och vara i rätt storlek. När gästerna börjar droppa in ser vi till att de får det de behöver.
09.15 – Nu börjar dykdagen
Antingen är jag ombord på båten och tar ut redan certifierade dykare för två dyk. Eller så har jag en pågående kurs där jag tar hand om mina elever och förbereder dem för dagens övningar i vattnet. Alternativt är jag i poolen hela dagen med elever i en pågående kurs.
LÄS MER: Mina tips – Så får du jobb som dykare >>
13.00 – Båten tillbaka och dags för lunch
Två dyk avklarade brukar innebära att båten kommer in runt 13-tiden. Vi bär av alla tomma dyktankar och bär ombord nya fulla. Båten åker ut igen vid klockan 14 för ett dyk på eftermiddagen. Vi passar på att ta lunch i mellan. Oftast har jag med mig någon matlåda sen kvällen innan eller så köper jag något i den närliggande restaurangen eller går till matbutiken över gatan.
14.00 – Eftermiddagsdyk
Har jag haft en kurs i poolen är det vanligt att jag tar eleverna ut för ett dyk på båten under eftermiddagen. Alternativt är jag guide för redan certifierade dykare. På eftermiddagen gör vi bara ett dyk.
BILDSPECIAL: Sjukt häftiga djur som lever under ytan >>
15.45 – Båten tillbaka
Om allt flyter på bra är vi tillbaka vid den här tiden, ibland något senare. Vi bär av alla tomma dyktankar och tar ombord nya inför morgondagens första dyktur. Vi tvättar all utrustning i vanligt kranvatten för att få bort saltavlagringar, sedan hänger vi upp allting så att det kan torka tills nästa dag. Vi ser till att allt är i ordning och reda på dykcentret inför i morgon.
16.30 – Arbetsdagen slut
Normalt slutar vi den här tiden. Ibland blir det något senare beroende på hur allt har flutit på ute på båten. Vi har möjlighet att duscha av oss saltvattnet i duschar med varmvatten – faktiskt rätt gött när man är lite frusen efter en dykdag – trots att det är 30 grader varmt i luften.
LÄS MER: Dykning i Indonesien – Vackra koraller och vår första Mola Mola >>
17.00 – Solnedgångens timme börjar
För mig är solnedgången helig. Jag försöker se den varje kväll, om det inte är någon middag eller annat planerat. Jag går från jobbet till en annan strand, från den stora stranden där jag jobbar går det nämligen inte att se solen gå ner i vattnet. Stranden heter Morne Rouge Beach eller ”BBC Beach” som den kallas i folkmun. Där ligger det som redan kommit att bli mitt stammishak – La Plywood Beach Bar Cafe. En quirky unik liten restaurang/café/bar med härlig avslappnad stämning. Det är perfekt utsikt över stranden, havet och solnedgången. De har fantastiskt bra kvalitet på maten för att vara en liten enkel strandbar. Hamburgaren ”is to die for”. Ibland får jag med mig någon kollega eller vän till solnedgången, ibland går jag dit själv. Det är min egentid efter en lång dag där hjärnan gått på högvarv.
19.00 – Hemgång
Oftast tar jag mig hemåt vid den här tiden för att laga middag hemma, men det händer att jag stannar kvar på La Plywood och käkar min middag där.