Livet på vägarna har börjat! Som ni redan läst om var det första vi gjorde när vi slutade våra jobb en vandring till The Pinnacles. Nästa grej på vår agenda var absolut, fullständigt slappande på campingen i Port Jackson allra högst upp i Coromandel.
När batterierna var återhämtade började det såklart rycka i äventyrstarmen. Vi brummade ner till bukten ”Bay of Plenty” för att hoppa på en båt ut till Nya Zeelands ända aktiva marina vulkan: White Island (eller Whaakari på Maori).
Det var sjukt häftigt!
Vulkanen, vars topp är en ö som sticker upp ur vattnet, är aktiv och kan när som helst utan förvarning få ett utbrott. Under hela vår tid på vulkanön bär vi hjälmar och gasmask. Hjälm ifall ett utbrott eller jordskred skulle ske under tiden och gasmask för att ångorna som pyser ut här kan leda till hostattacker och obehaglig känsla i näsa och hals. Gaserna är inte dödliga, men det är skönt att ha masken för att kunna andas normalt.
Här bjuder jag på en bildbomb från vår dag på White Island:
Påväg ut till White Island som ger ifrån sig ett stort rökmoln.
Leanne redo att vandra på White Island.
Jag är taggad.
White Island påminner om hur vi föreställer oss ett månlandskap.
Klipporna och gruset på White Island har häftiga färgskiftningar.
Leanne spanar in en bit av förstenad lava.
Det ryker och puttrar och låter överallt.
Färgerna är otroliga.
Färgkontrasterna är härligt vackra.
Gasmask på – för säkerhets skull.
Vi blev guidade av guider från White Island tours. Gruppen vi gick med var inte alltför stor.
Tidigt 1900-tal fanns en aktiv verksamhet för att utvinna svavel på White Island.
Efter ett vulkanutbrott upphörde svavel-utvinningen. Vad ni ser här är andra våningen i fabriken. Första våningen är alltså täckt av lava, sten och grus.
