Det är jobbigt det där med att vilja förändra världen. Det blir ju så mycket känslor. Det känns som att ingen lyssnar. Någon gång har jag nästan börjat gråta. På riktigt. Jag vill bara skrika och slita mitt hår.
Det känns som många avfärdar mig som ännu en flummig människa som ska försöka hitta sig själv. Det intressanta i den här kråksången är att jag är ju en helt vanlig person. Jag har redan hittat mig själv – det är därför jag gör det här.
Jag tror inte på någon religion, jag röker inga roliga pipor eller seglar iväg på konstiga svampar. Som många andra som skriker in i folks tomma ögon har jag bara insett vad som är viktigt i livet. Och ingen säger egentligen emot mig. För vem skulle ärligt från hjärtat säga att smartphonen, bilen, tv:n, datorn, tv-spelet, de nyköpta conversen, jeansjackan eller sminket är viktigare än att ge mormor en kram eller göra det där som du drömt om hela ditt liv?
Tyvärr är det verkligheten i många fall.
När jag drar mina argument för alla där hemma gång på gång säger folk: ”Ja, jo, du har ju rätt. Varför ska vi spendera tid på jobbet för att kunna spendera pengar på telefoner, datorer, tv och dyra bilar”.
Folk gillar att läsa och dela artiklar och historier om människor som lever utanför ekorrhjulet. Om de som uppfyller sina drömmar och gör det som de verkligen vill. Vi som lever snålare men rikare.
De nickar, klickar och gillar. Men sen går de tillbaka och fortsätter leva precis som innan med argumentet: ”Ja, men man måste ju jobba ändå”.
Jag sliter mitt hår. Jag vill börja gråta.
Jag borde kanske bara sitta där på stranden och njuta och skita i alla andra.
Men det är ju inte lika givande.
Följ ”Ett annat liv” på Facebook för fler inspirerande texter:
Precis så är det. Folk har konstiga prioriteringar. Det är som att rutinerna som ”måste” göras måste göras för att de måste göras så finns det inte rum för något annat i de allra flestas liv. Så många måsten. I sverige tycker jag att folket är besatta av att sköta sitt som de har lärt sig. Man behöver inga roliga svampar för att se det. Och man kan inte tvinga på andra sin uppfattning heller tror jag, men det går att sprida medvetenhet och tankar. Kanske det kan inspirera några till att kramas lite mer och oroa sig lite mindre över prylarna. Bra att du tar upp ett viktigt ämne.
Kommentarer är stängda.