Oskar Huledal,19, läste en bok om ensamsegling över Atlanten. Det peppade honom till att vilja segla till Argentina. Något han tror kommer ändra hans synsätt på saker och ting.
– Man går in i sig själv och allt blir mer enkelt. Det komplexa blir obetydligt. Det finns inget värde i saker som man tidigare tyckte var viktiga. Som kanske att tjäna så mycket som möjligt och ha en karriär, säger han.
Oskar Huledal med sin båt ”April”. Foto: Privat
I höstas köpte Oskar sin båt. April, som hon heter, är bara sex och en halv meter lång. Men än är det mycket förberedelser kvar innan Oskar kan påbörja seglingen.
– Jag hoppas det blir inom max två år, säger han.
Allt tog sin början i augusti 2013 när Oskar följde med sina föräldrar till Grönland för att paddla kajak bland isbergen. I väskan stoppade Oskar ner boken ”Den Unge, Den Gamle och Havet” som han sedan läste i tältet om kvällarna.
Boken handlar om Thomas Grahn, en nybliven segelbåtägare som vill ut i världen på långfärdssegling. Han kommer i kontakt med Sven Yrvind, en internationell legend bland långfärdsseglare. Sven bestämmer sig för att bli Thomas mentor och åka med honom över Atlanten till Florida. När båten ska seglas hem igen gör Thomas det ensam, och blir därmed Sveriges yngsta ensamseglare över Atlanten, endast 20 år gammal.
Oskar kom dessutom i kontakt med kajakguiden Lorenzo som berättade om sin ensamsegling till Argentina från Frankrike. Det var då han bestämde sig – nu skulle han göra samma sak.
– Jag har alltid drömt om långfärdssegling och tänkt att det skulle vara en kul grej. Men jag trodde att man måste vara rik och jobbat mycket och ha en grund att stå på. Sen upptäckte jag att man kan göra det när man ung är. Det gäller ta steget.
Oskar har seglat i hela sitt liv trots att ingen i familjen haft samma intresse. Han har gått i seglarskola och själv varit instruktör sen han var 16. Med det sagt betyder det inte att det bara är att hoppa i sittbrunnen och köra.
– Den seglingen jag ska göra är ingen vanlig segling där man bara korsar ett hav, utan jag går från nordliga Sverige till sydliga Argentina. Det är många väderfenomen, vädret där nere är ganska utmanande. Det som återstår nu är att jag ska hitta ett bra ställe där jag kan ha båten. Göra de modifieringar som krävs för att göra den sjösäker och få in pengar för att kunna göra det. Och lära mig saker.
Pengar ja. Oskar kommer behöva jobba mycket för att dra in pengar till projektet. Men annars är han inget stort fan av det här med att jobba hela livet.
– Man ska inte bara jobba för att jobba. Om man inte vet varför man jobbar måste man ta reda på det. Vi blir en del av ett system som inte är självförverkligande. Jag måste jobba mycket för att jag ska förverkliga det här. Men jag har ett större mål med mitt jobb. Att komma bort från dagen och få harmoni på havet, bli ett med naturen och så vidare. Det finns en större mening med allt stret.
Oskar har under våren fått en provanställning på ett båtvarv. Han riggar båtar inför sommarsäsongen och passar på att lära sig så mycket som möjligt. Men som sagt – han har bara ett mål i sikte.
Vad lockar med havet och att vara ensam?
– Det har jag tänkt på. Just att komma bort från vardagen, kort sagt. Vad det betyder det vet jag inte riktigt. Jag vill på något sätt hitta fundament i mig själv och göra det så tidigt som möjligt för att kunna stå på det och veta mer säkert hur jag ska leva mitt liv och vilka värderingar jag ska ha, säger Oskar.
Oskar bloggar om sitt projekt på Långfärdsbloggen