Det är väl ändå märkligt att evolutionen gjort oss människor så smarta att vi drivit oss själva bort från naturen? Tycker du inte? Det är ju i naturen vi mår som bäst.
Vad är liksom anledningen till det? Evolutionen som är så smart som bland annat gett girafferna långa halsar, enkelt uttryckt.
Köp mitt resemagasin som e-tidning! Du betalar tryggt med Klarna och loggar in med bank-ID >>
Människan som ras idag kör fullständigt över naturen. Vi bygger vägar, elledningar, dämmer upp vatten och bygger betongdjungel istället för grönska. Många jobbar så de blir sjuka, många är stressade, deprimerade och trötta. Doktorer och sköterskor ordinerar promenader i skogen och naturen. ”Skogsbad” har blivit trendigt.
Jösses, ja.
Här, i naturen i svenska fjällen, mår jag så himla bra. Foto: Patrik Enlund
Själv är jag nyss hemkommen från Lappland och nationalparken Sarek. Där har jag vandrat i tio daga. Långt bortom allfarvägen. Långt bortom stigarna. Sarek har inga markerade stigar eller vandringsleder. Här är det naturen som bestämmer hur min dag ser ut. Kyla, värme, regn, vind, en vild fors, ett brant stup. Jag måste lyssna och ta in och bedöma vad jag ska göra. Här kan jag inte bara köra mitt race. Här ligger jag i underläge.
Mer sinnesro är svårt att få. Här sitter jag och blickar ut över den berömda ”Rapadalen” i Sarek. Foto: Patrik Enlund
Men så bra jag mår. Så otroligt bra. Min kropp liksom badar i ett oerhört välmående. Bergens andäktighet, vindens mjuka smekning, det friska klara vattnet utan några tillsatser eller reningsprocesser. Allt gör underverk med kroppen och sinnet.
Jag sitter med en kopp te i handen och blickar ut över de milsvida fjällvidderna som breder ut sig. I förgrunden en stor vacker sjö där granar och berg speglas. Jag har ingen tid att passa, ingen mottagning för internet eller telefon. Här är det 100 procent vildmark.
Mitt hem, åtminstone för en natt. Foto: Patrik Enlund
Rapadalen. Foto: Patrik Enlund
Sjön ”Sitojaure”. Foto: Patrik Enlund
Renar finns det gott om på fjället – och så vackra de är. Foto: Patrik Enlund
När tåget rullar in på Stockholm Central igen knappt två veckor senare sköljer liksom storstadens puls bort allt det där på bara några sekunder. Jag försöker suga mig kvar i känslan från Lappland. Men det är svårt när jag nästan blir påkörd av ett cykelbud, en bilist tutar på någon som felparkerat och någon som går förbi babblar högt i telefonen.
Jag besökte utställningen ”Laponia” när jag var där uppe. Laponia är ett område i Lappland som innefattar flera nationalparker och har listats som ett världsarv av UNESCO. I utställningen fanns en videohörna. På en av flera videos pratade flera människor som bor och verkar här uppe. Bland annat en same. En man i 60-årsåldern som bland annat varit renskötare. Han sa något mycket klokt:
”Ett fast jobb, det är något som skapats av industrialismen”.
Brygga vid Sitojaure. Foto: Patrik Enlund
Han själv kallar sig för mångsysslare. Enkelt förklarat menar att han att han bara gör det han behöver för att överleva. Inget mer. Och det innefattar flera olika sysslor. Han sa också:
”Naturen ger mer än den tar av mig. När livet är slut kommer jag ligga på plus från naturen.”
Visa ord. Fina ord. Jag lyssnar. Jag suger i mig.
