Först trodde vi att det inte fanns något annat på Bali än olika varianter på Nasi Goreng (nasi = ris, goreng = stekt) eftersom det står något med nasi respektive goreng i alla menyer.
Den bästa maten finns ofta där det inte står något på engelska. Det finns så klart turistrestauranger med helt okej mat, men vem vill äta helt okej mat när det finns lokala smarrigheter, där skolbarn och arbetare trängs? Jag vill härmed slå ett slag för det balinesiska köket i det här inlägget. Jag och Richard har riktiga strulmagar, Richard har resemage och jag är glutenöverkänslig, men inte en endaste gång blev vi sjuka. De restauranger vi åt på ville inte ens vår chaufför (som vi hyrde till utflykten) köra oss till.
Här är gloslistan som har öppnat det balinesiska köket för oss, spara eller memorera den så klarar du dig på Bali:
- Ayam: Kyckling
- Ikan: Fisk
- Babii: Gris
- Sayuran: Grönsaker
- Udang: Räka
- Cumi: Bläckfisk
- Babek: Anka
- Mie: Vetenudlar
- Garam: Salt
- Kolak: Efterrättssoppa som jag fick smaka hos min indonesiska kompis när vi gick på gymnasiet, som jag måste ha igen. Det är en vaniljsmakande kokkosnötssoppa med banan. Dessvärre verkar det vara en Jakarta rätt.
- Nasi Campur: Ris (röd eller gul) och olika grönsaks-skaldjurs eller kött-tapas till
- Sayur hijua: Är vattenspenat med chilisås
- Gado gado: En vegetarisk rätt med jordnötssås (se bild längre ner)
- Cap cay: Knaprigt sateade grönsaker i lätt buljong
- Babii gulung: Spädgris och svål serverad med ris och smakrik soppa
Min favoriträtt är bakso, balinesisk phô, risnudelsoppa med kinesiska köttbollar.
Richards däremot är babii guling, förut enbart serverad vid högtider, spädgris, ris, svål och soppa.