Patriks mamma Gunilla och hennes sambo Ulf åkte till Indien, Bhutan och Nepal i tre veckor. Det här är är fjärde delen om deras häftiga resa. Här kan du läsa Del 1 om hur de upplevde New Delhi. Här är Del 2 om tågresan upp i bergen. Och här är Del 3 om bilresan på vindlande smala vägar.
4 290 meter över havet ligger ”Sarchu adventure camp”. En viktig plats med tältboende utmed ”Leh–Manali highway”. Bussen släpper av oss utanför lägret och vi möts av en slående vacker vy av höga berg, några snöklädda toppar, bruna sandiga berg och en enorm tystnad.
Vi tar vår packning och möts av personal som visar oss vårt tält. Tältet är som ett enklare hotellrum med både handfat och toalett. Där står en stor säng med färgglada filtar och täcken. Jag kryper ner för en stunds vila.
När energin är återhämtad utforskar vi lägret, här finns ett kök byggt av stenar och en pressening. I ett stort rejält mattält med bord och stolar bjuds vi på te och kex. Vi sätter oss utanför tältet och njuter av denna underbara plats och ser solen gå ner bortom bergen.
Gunilla och Ulf.
Vid mörkrets intåg brummar ett elverk igång som försörjer lägret med el. Det är dags för middag men maten som serveras lockar mig inte, det blir mer te och kex för min del. Min sambo Ulf äter av den grå, trista och smaklösa grytan med ris.
Jag mår inget vidare och när kylan kommer krypandes intar vi de mjuka sköna sängarna. Vi somnar, men jag vaknar snart av huvudvärk och måste gå på toa. Fler i lägret är uppe och rör på sig för både toabesök illamående. En bil åker i väg, men snart är tystnaden total.
Efter en natt med dålig sömn äter vi frukost och plockar ihop vår packning. Vi möter upp en ny chaufför och guide. Vi ska nu ta oss upp på högre höjder innan vi når Leh. Jag sätter mig i passagerarsätet då jag lätt blir åksjuk, jag känner mig oändligt trött och har svårt att ta in den otroligt storslagna natur som ligger framför oss. Här är de höga topparna många och några är klädda av snö.
Guiden ser att jag inte är pigg, han sträcker fram en syrgastub åt mig att andas i, det gör att jag mår lite bättre. Arbetare lagar och lappas utmed vägen, jag tänker att det måste kännas meningslöst för arbetarna då snön och vårfloden snart är och förstör vägen igen.
Vägarbetare som tar en paus.
En kvinna som arbetar med att bygga väg.
Vårt lunchstopp blir i den lilla pittoreska byn Pang på 4 600 meters höjd. Pang består bara av några små hus som är restauranger. Jag går in i en av dem och lägger mig på soffan, jag är riktigt utmattad. En äldre liten gumma tittar på mig och säger sedan något på indiska till vår guide. Hon tycker han ska ta med mig för att testa mina syrenivåer.
Sagt och gjort, vi går 50 meter – som för mig känns som 200 – för att träffa en läkare. Min syrenivå ligger på 62 procent. Enligt läkaren kan värden under 90 på lång sikt ha en skadlig inverkan på kroppen. Värden under 70 procent är potentiellt livshotande.
Jag fick träffa en läkare och gick genast syrgas när det visade sig att min syrenivå låg på endast 62 procent.
Syrgasmasken åker på direkt och där får jag ligga i cirka 45 minuter, sedan mår jag betydligt bättre. Med förnyade krafter fortsätter vi mot högre höjder då vi har ett pass kvar att passera – Tanglang la 5 328 meter över havet. Vi har fått restriktioner att snabbast möjligt ta oss ner på lägre höjd till Leh som är huvudort i Indiska delstaten Jammu och Kashmir.
Färden över passet går bra – trots det kritiska läget. Leh är en helt fantastisk stad och jag blir genast förälskad. Vi bor på ett centralt hotell intill huvudstråket med otrolig utsikt över bergen i söderläge. Vi besöker templet ”Stock palace” från 1814 där regionens kung bor. Här finns också ett museum med gamla målningar, hushållsprylar och drottningens juveler.
Marknad längs gatorna i staden Leh.
Här kan du köpa broccoli direkt på trottoaren.
”Spituk monestary” där munkarna levde sina liv är en underbar plats med vacker utsikt över staden. Att få strosa på gatorna i Leh är en lisa för själen, en plats där regnbågens alla färger lyser upp stadens gator. Tyger, grönsaker, friluftskläder, smycken, mattor, väskor och hantverk av alla de slag. Här kan jag strosa i timmar och handla för en spottstyver.
Spituk monestary.
För den äventyrslystne finns många aktiviteter. Mountainbike, rafting och vandring. Den som vill upp på världens högst belägna väg kan åka upp till Chang lung la på 5 748 meter över havet. Här kan du ta en fika på ”Oxygen café” – världens högst belägna café. Vägen fortsätter sen mot Pakistan, men då krävs tillstånd för turister för att fara vidare. I fem dagar är vi kvar i denna underbara stad och bara njuter av lugnet och friden trots militärens närvaro för bevakning av gränsen mot Pakistan.
Gunilla Enlund
Gästskribent och Patriks mamma