Vad vet vi egentligen? Och vad vet inte inte?
Jag sitter och bläddrar mellan hundratals artiklar om Panama-dokumenten. Skandalen som avslöjades för några månader sedan. Det som kort kan beskrivas som skandalen om rika människor med makt som gömmer undan pengar och information för hårt arbetande och skattebetalande medborgare. Mängder med människor med makt och pengar från hela världen är indragna. Och Svenska storbanken Nordea som så sent som 2013 till viss del ägdes av Svenska staten var en av de mest insyltade bankerna i hela världen.
Jag sitter i bilen med den Australiske köttbonden Tim. På radion rapporterar nyheterna om USA-valet och Donald Trump som skördar framgångar i delstat efter delstat.
– Han kommer inte bli president vad som än händer. Det vet ju alla att det finns en liten hemlig grupp med makt som ändå i slutändan bestämmer vem som blir president. Personerna vi ser utåt är bara marionettdockor, säger Tim helt övertygad.
Jag går på en lång strand och doppar tårna i vattenbrynet. Bredvid mig går Leanne från England.
– Jag är övertygad om att det finns en regering över regeringarna. Och en regering över den regeringen. Och ingen känner till dem, säger hon.
Jag försöker komma upp med motargument och hävdar att i Sverige har vi minsann valt Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén demokratiskt och de har inget fuffens för sig. Men sen tänker jag på den planerade vapenfabriken i Saudiarabien som svenska regeringen inte hade någon aning om. Eller IB-skandalen som avslöjades av Jan Guillou på 70-talet. En hemlig grupp som åsiktsregistrerade svenskar utan regeringens kännedom.
Vad vet vi egentligen? Och vad vet vi inte?
Jag sitter på ett café och pratar på Skype med 35-åriga mamman Caroline som absolut inte vill sätta sina barn i svensk skola. Av flera anledningar. Om henne kommer ni i morgon, fredag den 3 juni, få läsa en lång artikel här på sajten. Men en del av det hon säger är mycket intressant att ta upp redan nu.
– Det här sättet att man ”ska tänka på ett visst sätt”. Det börjar i skolan. Hjärnan formar sig när man är barn. När man är vuxen är man stöpt i den formen. Det är få som ifrågasätter när man redan är stöpt. Man ska passa in. Man ska vara lätt att bli kontrollerad. Man ska sköta sitt jobb och betala sin skatt, säger hon.
Fakta är att i det demokratiska och fria Sverige har du som medborgare inte rätt att plocka ditt barn ur skolan. Annars kommer i princip staten och tar ifrån dig ditt barn.
Jag resonerar med mig själv efter att ha tagit in all den här informationen om hemliga grupper, hemliga regeringar och skolan som stöper oss med tvång med stöd i lagen.
Det finns troligtvis ingen hemlig agenda att staten vill ha oss som lättkontrollerade robotar. Det är snarare samhällets utveckling som lett hit. Utan att någon reflekterat över det.
Men visst är den här konspirationsteorin en kittlande tanke? Det känns som en bra film. Eller dålig. Jag vet inte.
”Staten vill ha lättkontrollerade människor som jobbar hårt och de börjar hjärntvätta oss redan i skolan för att kunna gömma undan pengar i Panama. Och ingen kommer undan på grund av skolplikten”.
Vet du vad det mest populära yrket var för de som fanns bland panama-papprena? = Politiker.
Problemet är att staten är människorna. Det är inte en osynlig sak som man inte ser som kontrollerar oss som marionetter, utan staten styrs av förtroendevalda som folket har röstat fram för att agera i deras intressen för i Sverige har vi demokrati och det är såhär demokrati fungerar. Folk vill det här. Utan folket finns det ingen stat.
Kommentarer är stängda.