Vid det här laget är mitt experiment med en bänkkompost (Läs här>>) färdigt kan en säga. Jag fortsätter nog tills den är tom men fyller inte på mera. Jag har också kommit på att experiment skulle kunna vara väldigt bra ursäkter. Det fungerar på vetenskapliga och sociala experiment. Om någon är skeptisk till något du gör kan du bara säga ”Jag håller på med ett vetenskapligt experiment.”
Slutsvamlat! Till komposten!
Det enda dåliga jag kan säga om det här är att det luktade när en vattnade och doften hängde kvar ett tag. Lite sötaktig. Påminde om lukten som kan komma från töjda piercingar eller ett finger som rotat runt i naveln. Eller ett lik. Men så länge förpackningen står på bänken luktar det ingenting! Det trodde jag skulle bli ett problem trots att påsen var stängd med en rejäl påsklämma. Inte heller när en öppnade för att lägga ner något. Och då har jag ändå pigga kräkreflexer. Den har en praktisk tappkran för vattning. Och den ger ett väldigt näringsrikt vatten till krukväxter.
I framtiden kan jag nog ha något liknande, på köksbänken i mitt tilltänkta hus och bara använda vattnet till gödning utomhus.
Men något kul har hänt, det har börjat titta fram en chilifrukt på fönsterbrädan. Det är min första, förra året hann chiliplantan bara börja blomma. Jag är lite stolt. Jag har redan direktimporterat lite african Birds eye-chili för plantering nästa år.
