England är England, det är snart mitten på juni men ändå inte särskilt varmt. Och det har regnat en del. Precis som det ska vara med andra ord.
Vi hoppade in i bilen och åkte ut till kusten för att gå längs havet och hitta en riktigt god ”fish & chips”. Det lilla samhället Felixstowe är pittoreskt med sina små hus, gator och strandpromenad. Men här finns också en av Storbritanniens största hamnar.
Felixstowe.
Vi är mer intresserade av mat än av stora båtar och siktade därför in oss på restaurangerna. Vi ville egentligen äta fish & chips med händerna ur papper på stående fot men Felixstove bjöd denna dag på rätt kraftiga vindar och det hade inte varit skönt att stå ute och småfrysa.
Istället smet vi in på restaurangen Fish Dish. Vi blir glada när vi läser i menyn att restaurangen stödjer hållbart fiske, något vi alltid dubbelkollar när vi äter fisk.
Vi beställer torsk och kan välja mellan liten, normal eller stor portion. Vi beställer normal i tron om att en normal portion faktiskt är normal. Det visar sig vara en underdrift. Fisken som vi serveras är enorm och mängden chips tar upp mer än halva tallriken. Vi serveras också en liten skål med tartarsås.
Hur smakar detta då? Enligt Leanne som växt upp med denna nationalrätt ska en riktigt bra friterad fisk inte vara för krispig och inte heller för mjuk. Det ska heller inte vara för mycket frityrsmet runt fisken.
Hon ger fisken vi har på talriken framför oss tummen upp. När det kommer till rätt krispighet och rätt mängd smet är det toppbetyg. Jag själv tycker att min fisk var aningen för mjuk, jag vill ha den lite mer krispig. Men alla är vi olika.
Chipsen då. Stora och tjocka och lagom krispiga på utsidan med rätt mjukhet på insidan. Inget att anmärka på där. Fish Dish vet definitivt vad de sysslar med.
Efter vårt mål som gör oss mätta för resten av dagen tar vi trots vinden en promenad längs strandpromenaden. Vågorna rullar in och stora lastfartyg passerar långt där ute med hundratals containrar ombord.
Längs den steniga stranden står flera små färgglada träbodar uppställda. De är alla numrerade och har en liten dörr på var gavel.
Detta är på sätt och vis en mindre variant av en sommarstuga. Många britter här har sin egen bod med ett par solstolar, parasoll, kanske en klotgrill och andra strandprylar.
Personligen tycker jag det skär sig lite i den pittoreska bilden med alla dessa bodar men jag kan också se charmen.
Nästa gång det blir fish & chips lovar vi er och oss själva att det blir med fingrarna, ur papper, ståendes på gatan.
Jag har ytterligare ett Englandsinlägg på gång som kommer närmaste dagarna. Men idag flyger vi till Rumänien.
Därifrån blir det bilder och text från Transylvanien och alla dess slott med tinnar och torn.
Häpp!