Hoppa till innehåll

Femtio valar och en kopp kaffe

Havet är kristallklart och stilla som en spegelbild. Solens strålar kommer sakta upp i horisonten. Nästan ihop klistrade med varandra sitter vi tysta i den lilla båten. Jag stoppar ner handen i det varma saltvattnet. Det skvätter omkring min hand. Det höga ljudet från den lilla båten är en av anledningarna till att vi sitter tysta. Den andra är det faktum att klockan endast är sju på morgonen. Att kliva upp klockan sex på morgonen är inga problem så länge du älskar det du gör, men trots det är de flesta till en början trötta. Det är nästan omöjligt att höra Kaylie be gästerna akta däcken som hänger på sidan av den stora båten när vi närmar oss.

Foto: Tobias Lundell

Foto: Tobias Lundell

Den stora gula båten har plats för trettio personer. Det är den vi tillsammans ska spendera vår förmiddag på. Väl ombord ber vi gästerna ta sig upp på soldäck medan vi andra stannar nere. Vi organiserar tillsammans tankar och väskor. Med en båt full av människor är det viktigt att ha ordning, både vad gäller plats men också för säkerhetens skull. När vi fått styr på allt ber vi gästerna komma ner och sätta upp sin utrustning.

Just idag assisterar jag Emmas Advanced open water course. I den kursen ingår fem olika dyk. Idag ska vi göra tre av dem vilka är avvägningsdyk, navigeringsdyk och nattdyk. Sedan kvarstår djupdyk och vrakdyk nästa dag.

”Are you guys ready?”, frågar Emma.
”Yes, we are!”, svarar vi.
”Ok, let ́s go down then”, ler Emma.

Känslan medan vi sakta glider ner i djupet är obeskrivlig. Speciellt när vattnet är så klart att du kan se flera meter framför dig. Bubblorna från andra dykare ser ut som diamanter som snabbt glider förbi. Väl nere på botten möts vi av en hinderbana. Att veta vart du har dig själv i vattnet är viktigt som dykare. Att krocka in i koraller eller djur som sedan skadas är ingenting du vill. Därav är avvägningsdyket ett av de första dyken du gör. Emma ger tecknet för ”Följ mig” och vi simmar efter. In och ut genom ringar, runt stenblock och under andra. Eleverna den här dagen klarade det galant.

De hät färgglada koralldjuren kallas för "Christmas tree worms". Foto: Tobias Lundell

De här färgglada koralldjuren kallas för ”Christmas tree worms”. Foto: Tobias Lundell

Väl uppe på ytan igen försöker kaptenen säga någonting till oss. Att försöka förstå vad han säger är nästan omöjligt då han pratar mera thailändska än engelska. Tillslut kommer han fram till oss med ett papper han ritat en val på. ”Den är nog redan borta” tänkte jag för mig själv. Vi satte oss ändå längst fram på båten med en kaffe i högsta hugg i hopp om att den skulle dyka upp igen. Om den gjorde det? Ja, det gjorde den sannerligen, men med sig hade den ungefär femtio kompisar. Alla på båten tjoade och skrek som galningar. Vi kunde knappt tro våra ögon. Detta händer ungefär två, tre gånger om året. Att vi fick beskåda detta är helt fantastiskt. Valarna hoppade och blåste vatten runt båten i ungefär tjugo minuter.

Foto: Tobias Lundell

Foto: Tobias Lundell

Efter det andra dyket började vi åka tillbaka mot Sairee beach igen. Vår dag skulle dock inte sluta där. Två timmar senare sitter vi ännu en gång i den lilla båten på väg ut till den stora dykbåten. Nu stod vårt efterlängtade nattdyk på schemat. Att dyka på natten kan tänkas läskigt och konstigt. Jag tycker dock att det är det härligaste och roligaste dyket av dem alla. Du fokuserar endast på här och nu eftersom din ficklampa inte når alltför många meter framför dig. Det känns som att man flyger fram och det finns ingenting annat än du själv, de du dyker med och djuren som bor där. De är många djur som endast visar sig nattetid som du alltså inte har en chans att se dagtid. Vi såg bland annat en liten stingrocka som var livrädd för våra ficklampor och därmed försökte gömma sig i sanden för att komma undan oss.

Den här fisken heter "Harlequin sweetlips". Den lilla blåsvarta fisken är en "Cleaner Wrasse" som tvättar större fiskar. Foto: Tobias Lundell

Den här fisken heter ”Harlequin sweetlips”. Den lilla blåsvarta fisken är en ”Cleaner Wrasse” som tvättar större fiskar. Foto: Tobias Lundell

Att jag har möjligheten att låta mig själv göra detta varje dag som dykguide gör mig till världens gladaste. Detta är precis vad livet handlar om. Att göra exakt det man vill varje dag och älska det. Allt kring dykningen har gjort mig till en annan människa. Det har öppnat mitt sinne något enormt. Att dyka är frihet för mig.
linda

1 kommentar till “Femtio valar och en kopp kaffe”

Kommentarer är stängda.