Färgglada äventyr på Stora barriärrevet

Vinden smeker kinden och solen bränner nästippen. Samtidigt känner läpparna smaken av salt från vattnet som stänker upp när båtens för gång på gång slår ner i vågorna. Vi är på väg ut till revet. Stora barriärrevet.

Cairns. En liten mysig stad i Queensland i nordöstra Australien. Idylliskt omringad av grönklädda berg i väster och det stora havet i öster blir staden lätt en favorit.

Vissa har kallat staden för dykningens huvudstad i Australien. Med rätta såklart. Två timmar ut på det stora blå hittar du Stora barriärrevet.

Det är ett av världens sju naturliga underverk (Seven Natural Wonders of the World) och går att se från rymden. Stora barriärrevet är världens längsta korallrev. 250 mil långt (Sverige är 157 mil!) och hyser miljoner av ekosystem. Det fullkomligt sjuder av liv här. Stora barriärrevet består av 2 500 olika korallrev, ungefär 400 olika korallarter. Det är hem för mer än 1 500 fiskar, 4000 mollusker,240 fåglar och en mångfald av andra arter.

Varje dag kommer tiotusentals turister hit för att uppleva denna fantastiska plats. De snorklar, dyker eller tar en simtur i det klara vattnet med det färgglada revet på botten.

Bredvid mig i båtens för på väg ut denna tisdagsmorgon i september står några av alla dessa turister med förväntan. Bakom deras solglasögon glimrar ögonen och över deras läppar vilar ett belåtet leende.
– Its amazing, säger en ung kvinna från USA när hon blickar ut över relingen och ser Stora barriärrevet breda ut sig.

Ut i fören kliver också Sebastian. En 19-årig österrikare som valt en ovanlig karriär. Han kom till Cairns utan certifikat och ville prova dykning. Fyra månader senare är han utbildad Divemaster. Det första steget som professionell dykare.
– The guy in the office, säger han och brer på med det bredaste leendet du kan tänka dig.

Vad menar han med det egentligen? Sebastian utvecklar.
– Nu sitter han där, snubben på kontoret. Han har precis druckit en blaskig kopp kaffe från maskinen i personalrummet och det är dags att vända på ytterligare några papper eller skriva en rapport på datorn. Samtidigt gör vi det här, säger Sebastian och omfamnar utsikten med armarna.

Han rättar till sin ljusblå tröja som indikerar att han jobbar för dykteamet och går vidare för att småprata med några av dagens resenärer. Livet på dykbåt är numera hans jobb.

Plötsligt hörs ett sus genom skaran i fören. Två delfiner har gjort båten sällskap och hoppar lekfullt längs sidan. En helt vanlig dag på barriärrevet. En vardag österrikiska Sebastian nu är en del av.
– Redan när jag var 14 år visste jag att jag ville lämna Österrike. Man blir fast i vardagen hemma och allt är likadant. Och en annan viktig orsak till att jag lämnade för att resa, jag ville bli riktigt bra på engelska. Jag åkte hit till Australien och det är det bästa beslut jag tagit, säger han.

Solen står högt på himlen. Båten har lagt till vid en av dyk- och snorklingsplatserna. Det är äntligen dags att hoppa i vattnet. September i norra Australien innebär försommar och 26-27 grader i vattnet. Sebastian och de andra dykarna gör sig redo på dykdäck när en snorklare skriker till. En av havssköldpaddorna har bestämt sig för att komma upp och andas. Det gulliga lilla huvudet tittar upp ur vattnet och får alla att smälta.

Sköldpaddor. Ett av alla djur folk vallfärdar hit för att få en skymt av. Sköldpaddor och Clownfiskar är de två vanligaste måsten folk har på sin ”att-se-lista”. Men det finns så mycket mer att se än det uppenbara. För ett ovant öga på Barriärrevet är det bara otroligt många fiskar och färger. Men det är mycket mer än du någonsin kan tro. Varje liten spricka i revet är hem för en levande organism som alla tillsammans i en lång kedja är grunden till liv.

Det är alltså en skör plats vi pratar om. Och den globala uppvärmningen är såklart ett hot. Bara sedan 80-talat har Stora barriärrevet minskat med hälften i storlek. Förra året släpptes en rapport från University of Queensland som visar att om medeltemperaturen i världen stiger med fyra grader är Stora barriärrevet riktigt illa ute.
”Om vi inte ökar vårt engagemang för att lösa ökad stress från lokala och globala källor, kommer revet att försvinna. Detta är ingen gissning eller alarmerande retorik från gröna aktivister. Det är slutsatsen från världens mest kvalificerade korallrev-experter”, står att läsa i inledningen av rapporten.

Och varje dag är ett bevis för revets storhet. Varje dag finns något att förundras över. Varje dag sprider det sprudlande livet under vattnet glädje. 45 minuter under vattnet har gjort sitt. Sebastian skuttar glatt upp på båten med de största ögonen och största leendet av alla.
– Vi såg fyra Cuttlefish, nästan skriker han ut.

Cuttlefish är en typ av bläckfisk som inte ses alltför ofta.
– Sen simmade vi med en stingrocka, såg en vitfenad revhaj och två sköldpaddor, fortsätter Sebastian.

En dag på Stora barriärrevet med något av alla de företag som erbjuder turer från Cairns innebär förutom fantastisk dykning och snorkling också en välsmakande lunch. Det gamla talesättet ”Sjön suger” är så sant som det är sagt.

På en gungande båt dukas buffébordet upp med kallskuret. Skinka, rostbiff, fetaost, soltorkade tomater, rödbetor och ananas. Intill en rykande varm pasta med svampsås eller köttfärs. I ett nafs är det mesta borta. Nöjda och belåtna snorklare och dykare tar återigen plats i vattnet för att utforska revet under eftermiddagen.

Några timmar senare när arbetsdagen är slut och de sista gästerna är vinkade adjö i hamnen pustar Sebastian ut med sina kollegor på den lokala puben för en lugn after work-öl. Samtidigt gör han en post på Facebook om dagens upplevelser. Hans sociala medier-nätverk reagerar genast med avundsjuka och mängder med gilla-klick. Sebastian är glad att han insett vad som är viktigt i livet.
– Jag försökte få med någon av mina kompisar på resan men de kom alltid med olika anledningar till att inte åka iväg. Jag tror det beror på att de är rädda för nya saker. Det fastnar i ekorrhjulet. De säger att de är lyckliga, de har ett bra liv. Hemma finns allting du behöver, varför ska de ändra på det. Men du ser ju, säger han och nickar menande mot telefonen.

Det är ganska tydligt. Alla vänner som är kvar i vardagen och på kontoren vill alla vara någon annanstans. Nu kan de bara drömma sig bort via sociala medier.

Vad är lycka för dig Sebastian?
– När du tror på dig själv. Jag ångrar ingenting jag gör, jag vill uppleva världen. Det finns så mycket att se i världen, sjukt mycket. När jag är i 40-årsåldern och tittar tillbaka vill jag inte se mig själv i en vardag. Jag vill se världen. Det är något som gör mig lycklig, säger han.

Och tillbaka hem. Det vill han egentligen inte.
– Allt här är så annorlunda jämfört mot Österrike. Där är de inte lika öppna, det tar lång tid att skaffa nya vänner men här är det mycket enklare. Det tar två dagar och du har nya vänner direkt, sådant gör mig jätteglad, säger Sebastian innan han skålar glatt med skaran av kollegor.