Småbarnsfamiljen Chrizon från Skåne gör det många andra familjer inte tycker sig kan göra eller vågar göra. De reser med sina två små barn.
– Våra barn har utvecklats så mycket på flera olika stadier genom att vi valt att göra denna resa, säger Joachim.
Foto: Linda Wessén
Det har länge ryckt i resenerven hos mamma Taja och pappa Joachim. Tillsammans med sina två barn Colin, 5 och Lykke, 2, har de rest en hel del. Redan när Colin var 2,5 år reste de till USA i fyra veckor.
– Efter det fick vi blodad tand, säger Joachim med ett stort leende.
– Tanken att vara borta en längre tid slog oss, fyller Taja glatt i.
Att resa längre och mycket med barn har de senaste åren blivit allt mer vanligt och idag finns mängder med stora föräldrarbloggar som skriver om allt vad det innebär att resa med barn.
– Många tror att det är problematiskt, säger Joachim.
Är det inte det?
– När man reser med barn kan man inte vara lika spontan, men det ser inte vi som ett problem, säger Taja.
Nu är familjen Chrizon en längre tid på Koh Tao i Thailand. Inte den mest barnvänliga ön. Här handlar det mesta om dykning och inte så mycket annat. Taja som hade sitt dykcertifikat sedan en tidigare resa till Koh Tao var anledningen till att de valde att åka just hit. Joachim tog sitt certifikat den här resan och rots sina två barn lyckas paret tajma ihop det så båda får chansen att dyka.
Joachim och Taja gillar inte att resa som alla andra. Innan de kom till Koh Tao spenderade de ett par veckor i Phuket. De insåg efter vistelsen där att de inte vill befinna sig “där fritidsresor hänger” som Taja uttryckte det.
För familjen Chrizon är tid viktigare än pengar.
– Hemma i Skåne går allt på rutin. Pendla, arbete och förskola. Varje dag är den andra lik, säger Taja.
– Den största skillnaden med att vara utomlands är att man äger sin egen tid. Det finns ingenting som bringar mera lycka än det, fortsätter Joachim.
Även om Joachim och Taja inte tycker resande barn är något problem är det ju förstås en hel del att tänka på för att det inte ska bli just problem. Packningen har de välorganiserad. Allt det behöver har det i två 90 liters-väskor medan barnvagnen har plats i en hockeytrunk då den inte används. Under resans gång har de skickat hem väldigt mycket, såsom souvenirer och kläder de köpt längs vägen.
– Du vill inte bära runt på en massa onödig vikt, säger Joachim.
Vad är det viktigaste ni har med er?
– Medicin! utbrister båda.
Joachim och Taja passade på att utnyttja sin föräldraledighet. Istället för att sitta hemma i Sverige gav de sig ut i världen.
– Har man chansen, tiden och pengarna ska man ta den, säger de.
När jag frågar varför de tror att de flesta familjer inte åker på längre resor svarar de feghet. Det tror att de flesta är rädda för det okända.
– Barn är mera anpassningsbara än vad man tror, säger Taja och tittar mot Lykke som glatt placerar löv framför oss på bordet.
– Våra barn har utvecklats så mycket på flera olika stadier genom att vi valt att göra denna resa. Colin har lärt sig simma. De har blivit mera vana vid människor och språk, säger Joachim glatt.
– Jag tror även att de har börjat inse efter att ha lekt med andra barn här, att det finns olika vis att leva på, fortsätter Taja.
Familjen Chrizon visar att det går. Att alla kan. Det handlar bara om att riva sina egna murar.
