Atte sålde huset i Nyköping och flyttade till Filippinerna

Du skaffar ett jobb för att ha råd med att leva. Men sedan spenderar du all din tid på arbetet utan någon tid över till att leva det liv du arbetar för. Frågor på det? Atte Kappel 44, sålde allt och tog sig dit vinden förde honom. Bokstavligt talat.

Det var en julidag 2008, Atte Kappel satt i trädgården intill sin Svenssonvilla i Nyköping då hans surfkompis André tittade förbi.
– Säkert beklagade vi oss över den tafatta vinden som varit de senaste dagarna vilket inneburit att vi inte kunnat kitesurfa. Plötsligt sa André: ”Jag läser en bok om passiv inkomst”. Jag satt som ett frågetecken samtidigt som André fortsatte. ”Tänk dig att du skriver en bok, du gör jobbet en gång sedan rullar pengarna in passivt så länge boken är aktuell”.

LÄS OCKSÅ: ”Vi svenskar jobbar så mycket att vi blir sjuka” >>

Det var där och då som frågan väcktes, vad är egentligen värt att leva för? Efter en lång diskussion med kompisen André började Atte att räkna på sina tillgångar, hus, bil och lite sparat kapital. Vore det möjligt att arbeta på distans, skapa en passiv inkomst eller hitta någon annan lösning som skulle göra livet mer fritt?

Följ ”Ett annat liv” på Facebook för fler inspirerande intervjuer och resereportage:

– Större delen av jordens befolkning lever faktiskt på mindre än 15 000 kr under ett helt år. Att leva på en sådan summa var inte aktuellt för mig men insikterna var ett steg på vägen. Av erfarenhet från tidigare resor sa en röst att Sydostasien kunde vara en lämpad världsdel för mitt ändamål.

Atte började kolla upp det viktigaste, vinden. Vart blåste det mest och bäst.

Med tanke på hans genuina intresse för kitesurfing var elementet i fråga en stor faktor till val av land. Bland ett par alternativ, blev Filippinerna det mest lockande. Han tog reda på visumregler och insåg samtidigt att landets officiella språk var engelska. Tanken om ett enklare liv gick inte att släppa.

– Jag ringde André och sa att jag tänkte resa till Filippinerna för att se efter om min budget skulle hålla och frågade om han ville haka på. Julafton samma år drog vi iväg till ön Boracay och stannade nästan en månad. Där fick jag svar på alla mina frågor gällande utgifter och lade in det i min framtida budgetering.

LÄS OCKSÅ: ”Varför ska jag jobba hela livet när pensionen ändå suger?” >>

Den ekonomiska situationen hade tyvärr förändrats på grund av den Amerikanska börskraschen hösten 2008. Något som medförde att Attes hus sjönk med ett par hundra tusen i värde. Det var dock inget som stoppade honom. Atte var fast besluten om att flytta. Rent realistisk skulle han kunna vara borta i tre år och ändå komma tillbaka med tillräckligt mycket pengar för att köpa sig en liten lägenhet och återgå till det som gemene man kallar för verkligheten.

– Sommaren därpå sa jag upp mig från jobbet och sålde mitt hus. Jag försökte sälja och ge bort allt förutom mina surfprylar. Det var en skön känsla att slänga all möjlig skit. Jag var helt övertygad om att less is more.

Två flyttkartonger sparades, innehållande gamla foton och betydelsefulla minnen.

– Jag köpte en enkelresa och checkade in 58kg på Arlanda den 19 September 2009.

Atte återkom till den lilla Filippinska ön Boracay, en växande turistdestination med goda möjligheter för affärsverksamhet. En plats som också blev hans hem de kommande fyra åren. Tiden på ön spenderades med kitesurfing men också på att finna en inkomstkälla. Han investerade i segelbåtar såväl som tricykles.

Men att lyckas med en lönsam verksamhet var inte det lättaste.

– Jag köpte ett gäng lokala segelbåtar och anlitade en besättning. En populär aktivitet för turister. Det blev tyvärr aldrig så bra pengar som jag hade hoppats. En vecka var båtarna aldrig ute till sjöss, jag frågade min besättning varför. Svaret; de hade haft en basketturnering i deras hemby och därför inte kunnat segla.

LÄS OCKSÅ: ”Sanne höll på att stressa ihjäl sig – flyttade till Filippinerna” >>

Han sålde av sina båtar och investerade istället i tricykles. Ett transportmedel på tre hjul, Filippinernas motsvarighet till Thailands tuktuk-bilar. Genom att dagligen föra statistik över inkomsterna i Excel kunde han ha koll på respektive förare, trodde han.

– Det är svårt med tillit i detta land. Hur mycket som stoppas i egen ficka kan jag omöjligt veta. Hela processen med att äga tillstånd för dessa fordon är en riktig soppa. Det är väldigt invecklat och när öns alla tricykles skulle ersättas med eldrivna varianter var det lika bra att sälja dom jag hade. För att göra en lång historia kort, mina tappra försök till business gav mig erfarenheter rikare men inte mycket mer.

LÄS OCKSÅ: ”Sagan om Ett annat liv – Dagen jag fick ett uppvaknande” >>

Livet på Boracay var inte längre så rogivande och motiverande. Priserna steg i samband med att turismen ökade. Varje år besöks ön av över en miljon gäster och med en ny internationell flygplats i närområdet kommer trenden sannerligen inte dala.

– Pengarna började tryta och det blev helt enkelt för dyrt att bo kvar. Situationen var i behov av förändring. Jag tog brädan och surfade över till en grann-ö vid namn Tablas för att se om det var en tänkbar plats att bosätta sig på. Två veckor senare tog vi vårt pick och pack, hoppade in i en båt och vinkade adjö till Boracay.

Idag lever Atte i en behaglig tillvaro med vind i håret och sand mellan tårna. Tillsammans med flickvännen Jingjing bygger han ett hus på gammalt traditionellt vis och när han inte surfar i havet surfar han gärna på nätet. Atte var nämligen den personen som försåg ön med internet.

– Min flickvän och jag träffades genom surfingen. Hon är född på Tablas, ön som vi numera kallar för hem. Genom kontakter fick vi möjlighet att köpa land och så blev fallet. 2700 kvadratmeter, högst upp på en kulle med magnifik utsikt för 15.000 svenska kronor. Att ön inte hade någon internetuppkoppling såg jag som ett stort problem, så jag löste det.

Genom Attes tidigare arbetslivserfarenhet som IT-Tekniker såg han möjligheter. En sammankoppling med en mast på Boracay till en annan som han monterade uppe på höjden vid deras hus innebar succé. Öns första bredband var igång och paret kunde återigen surfa i dubbel bemärkelse. Nu har Atte grannar som kommer och frågar om de kan få skypa med sina släktingar i Dubai, som de förut endast har kunnat prata korta och dyra samtal med via mobilen.

LÄS MER: ”Samtalet med den gamle och sjuke mannen förändrade mitt liv” >>

Paret jobbar flitigt med sitt husbygge. Säckar fylls med jord och staplas på varandra som utgör grunden för väggarna, ekonomiskt och miljötänkande är ledorden. Det tar sin lilla tid men resultatet kommer bli bra säger Atte som gärna skyndar långsamt. Tsunamin i Thailand 2004 har satt sina spår.

– Vi var ett sällskap på åtta personer, två av oss strök med vågen. För mig har det inneburit posttraumatisk stress och ett liv av ”mañana mañana” tappning ger mig mer sinnesro. Här på Tablas är det som för 100 år sedan. Vi hämtar vatten från brunnen och pumpar själva. Det finns inga avlopp, det är septiktank som används. Maten kokar vi på gasolspis eller över öppen eld. Strömmen kommer och går som den vill, allt är precis som det ska vara.

LÄS MER: ”Jag jobbar inte – Jag simmar med fiskar hela vintern” >>

 

Det blev ingen passiv inkomst, välfungerande business eller något arbete på distans. Lösningen blev att jobba lite i Sverige och att leva mycket i Filippinerna.

– På mitt gamla jobb som jag en gång sade upp mig ifrån har jag möjlighet att arbeta ett par månader om året. Tillsammans behöver jag och min flickvän ca 4 000 kr i månaden för att leva gott i Filippinerna, så varför vara i Sverige mer än nödvändigt?

LÄS MER: Claes sa upp sitt gamla liv – är lyckligare än någonsin >>

Förutom att dra in stålar genom att arbeta i Sverige är Atte en framgångsrik kitesurfare. Han är sponsrad av märket Flysurfer som förser honom med material för att vara med och kriga i toppen av eliten inom kategorin racing. Att stå på prispallen i diverse asiatiska mästerskap hör till vanligheten. Detsamma gäller för flickvännen Jingjing. Det handlar inte om några stora prispengar men det drygar ut deras kassa.

– Vi trivs med det vi gör, lever simpelt och tycker att less is more. Om någon ifrågasätter min livsstil skyller jag med glädje på kompisen André, det är hans fel att jag är här.

Patric Olé
Gästskribent