Hoppa till innehåll

Anton Nilsson: ”Jag är en obotlig romantiker förälskad i världen”

En obotlig romantiker är vad min syster kallade mig när hon försökte beskriva vem jag var. Och kanske har hon rätt. Romantik går ju att hitta i det mesta och är väl, minst sagt, ett väldigt brett uttryck.

För några år sedan så blev jag förälskad. Jag blev förälskad i världen och de äventyr som den har att bjuda på.

Visst har det alltid funnits en lust att upptäcka nya saker och platser men det var egentligen när jag som förvirrad och nyfiken 18-åring åkte på min första charter med en kompis som lusten utvecklades till någon form av förälskelse.

Charter var det ja. Fräscht hotell med pool och tennisbana, turistattraktioner bokades och köptes i receptionen och på kvällarna festade man med alla andra skandinaviska turister. Det var Gran Canaria i ett nötskal och hur klyschigt det än låter så var det här startskottet för min väg till ett annat liv.

Jag upptäckte dock ganska så snabbt att charter inte var min grej och att allt blir mycket mer spännande och roligt om man inte bokar så mycket i förväg.

Jag ser mig själv som väldigt spontan och då passar det mig mycket bättre att ta dagen som den kommer och inte sitta vid poolen på det 4-stjärniga hotellet hela dagarna.

Nej, efter den resan till Gran Canaria så var det dags att klippa av all-inclusive bandet från armen och upptäcka tjusningen med att resa på ett annat sätt.

Och det gjorde jag.

Ett av mina romantiska möten var när jag och två kompisar bestämde oss för att åka på en roadtrip genom hela USA en sommar.

desert-2260016_1920

Det stora landet i väst där allting skall vara möjligt och dit folk har åkt i årtionden för att upptäcka den amerikanska drömmen.

Vi landade i San Francisco där det enda vi hade bokat var de två första nätterna på hostel och en bil som vi skulle plocka ut när vi var klara med just San Francisco.

Sedan låg allting öppet och vägarna blev vårt hem de närmsta veckorna.

Vi körde hundratals mil genom städer där man kunde se skyskrapor näst intill nudda molnen, genom öken där varken bensinstationer eller toaletter gick att hitta under flera timmars körning och vi fick se de mest vackra vyer där havets kraft i form av vågor rullade in mot klipporna utmed kustvägarna.

Vi levde livet på vägen helt enkelt och under de veckor vi var iväg blev det många äventyr både under färden och när vi stannade till utmed denne.

Jag fick se Grand Canyon i solnedgången efter att ha kört vilse någonstans i öknen, jag har spelat bort pengar i ett stimmigt Las Vegas och druckit alldeles för många öl på smutsiga pubar i Boston.

grand-canyon-1995038_1920

sign-2237590_1280 architecture-1846684_1920

Allt detta och mycket mer gjorde mig förälskad i just den resan, landet och människorna.

En annan av mina romanser var ett soligt och vackert Italien med två andra vänner.

Även här var bilen en av våra bästa vänner och faktiskt det enda vi hade bokat i förväg. I vår lilla Toyota Aygo skulle vi få uppleva den varma Italienska sommaren under två veckor.

Vi bestämde oss för att börja köra östkusten söderut eftersom vi landade i Milano och utmed vägen stanna där vi kände för att stanna helt enkelt.

Solen gassade och levererade temperaturer som vi bara kan drömma om hemma i Sverige. Något av det första vi upptäckte på väg mot Venedig var den stora Italienska sjön, Lago di Garda. Det var vårt första stopp med vår lilla bil och plötsligt stod vi där på stranden med solen som värmde våra bleka ryggar och med de mäktiga alptopparna som speglades i både vattnet och i våra ögon. Redan här var jag kär igen.

Vi tryckte in oss på nytt i den lilla Toyotan och körde sedan vidare mot Venedig där vi gick runt bland de kanalerna som aldrig tog slut samtidigt som vi lyssnade på alla dragspel som spelade romantiska italienska visor för de som gled runt i gondolerna.

italy-1747913_1920

Efter någon dag i den flytande staden så styrde vi kosan nedför östkusten utan att veta att nästa stopp skulle bli ett av de bästa på hela resan.

Vi behövde någonstans att sova och hittade ett hotell i staden Rimini där vi tänkte spendera natten för att sedan köra vidare nästa morgon.

Så fel vi hade…

Rimini var semesterparadiset för italienare och den kvällen då vi kom dit upptäckte vi strandfesten som aldrig verkade ta slut.

Här dansade man salsa med de vackra italienska damerna tills solen gick upp och då tog man sig ett dopp i havet innan det var dags för några timmars sömn.

Vi dansade oss svettiga, flörtade med vackra italienska kvinnor och solade oss bruna i fem dagar innan vi begav oss vidare mot Rom.

Från Rom skulle vi även flyga hem men vi hann med några dagar i den historiska huvudstaden.

En tredje romans, som jag nog aldrig kommer att släppa riktigt, är mina möten med ön där publivet blir en del av vardagen och kustlinjer som bjuder på makalösa vyer där havet möter de enorma klipporna. Jag talar ju så klart om Irland.

Första gången jag åkte till Dublin var över nyår och det dröjde inte länge innan jag förstod att jag skulle trivas i den staden.

Hela atmosfären var, för mig, magisk. Pubarna var fyllda med glada människor som sjöng irländska folkvisor samtidigt som deras glas fyllda med Guinness stöttes mot varandra när det skålades.

temple-bar-2344400_1920

Det krävdes bara en weekend över nyår, en treklöver intatuerad på handleden och nya vänner för att förstå att jag snart skulle återvända.

Och återvände gjorde jag.

En sommar då jag drack några glas vin och kände att jag behövde komma iväg så dök Dublin upp på någon resesajt. Klockan var ganska sent in på natten och flighten gick från Köpenhamn några timmar senare.

Plötsligt stod jag i den fartfyllda staden igen, helt själv.

Denna gången blev det en lite längre tripp och jag kunde nu upptäcka andra delar av ön också.

cliff-of-moher-2371819_1920

DCIM101GOPRO

Anton vid Cliffs of Moher på Irland.

Jag minns när jag stod och kollade ut över Cliffs of Moher och tänkte att “här blir jag”.

Tyvärr var jag tvungen att åka hem förr eller senare och det blev väl lite mer än en vecka med litersvis av färsk Guinness, dansande på borden inne på de fartfyllda pubarna och dagsutflykter till de mest fantastiska små byar och samhällen innan jag tog min resväska och bokade en flygbiljett hem igen.

Detta är tre av många romanser jag haft sedan den gången jag och min kompis bokade vår charter till Gran Canaria.

Och inte slutar det där. Nu står jag inför, vad jag tror, ett av mitt livs största äventyr. Jag lämnar mitt liv i Sverige för ett annat liv ute i världen bland de trafikerade städerna, milslånga vägarna och djupa haven.

Det kommer ta sin början i Australien som då är min nästa destination.  Med betoning på nästa. Inte sista.

En obotlig romantiker som försöker förföra och blir förförd av allt världen har att erbjuda. Det är jag det.

anton_nilsson_byline