Är det inte så att nyårslöften i princip alltid bryts?
Gymkortet som används halva januari månad och sedan blir liggandes resten av året, sluta röka bara för att börja igen, från och med nu och alltid använda tandtråd, äta nyttigare, stressa mindre, skapa mer spänning och omväxling i vardagen och så vidare.
Men varför väntar vi till årsskiftet med att besanna våra önskningar? Varje dag har vi ju chansen att göra mer av det som vi tror ger oss mer lycka och tillfredsställelse. Tar vi nyårslöften för att vi egentligen inte menar allvar med att förändra oss? Om vi verkligen menade allvar med att förändra våra liv, vår vardag, skulle vi då verkligen hålla ut att vänta till årsskiftet att ta tag i saker och ting?
Vill vi verkligen någonting tillräckligt mycket, har vi per automatik tillräckligt med motivation till att påbörja förändringen och behöver inte låsa fast våra mål från och med någon kalenderdag. Den dagen är nämligen precis som alla andra, det är inget magiskt med den dagen som kommer ge dig oanade superkrafter. Utan menar du allvar med att förändra ditt liv till det liv du drömmer om, kan du förändra det redan idag!
Jag tror varför vi oftast ger upp på våra nyårslöften är att vi:
- Inte menar allvar, för då hade vi redan gjort det.
- Efter att ha misslyckats en gång, fördömer vi vår situation till ”Jaja, det här är väl min lott i livet” utan att förstå att lotten i livet är ett komplett påhitt i vårt egna huvud. Vi kan göra precis vad vi vill – men är vi beredda att förändra gamla mönster?
- Dömer oss själva och minskar vårt egenvärde vilket är receptet till att känna sig värdelös och misslyckad och därmed bli handlingsförlamade och omotiverade.
- Vi vill förändra oss för någon annans skull vilket ibland funkar (sluta röka för sina barns skull etc.) men vi själva måste vilja i första hand.
- Vi fokuserar på att uppnå externa mål såsom ett visst utseende, äga saker eller uppnå viss status och så vidare. Istället borde vi fastslå våra nyårslöften och mål efter svaret på frågan: Hur vill jag må?
Den sista punken är väldigt intressant och jag tror en avgörande nyckelfråga till alla våra framtida handlingar.
Vi tar ett exempel. Nyårslöftet: Jag vill gå ner i vikt. Frågan du bör ställa dig är Varför. Varför vill jag gå ner i vikt? Om svaret är något i stilen med att: ”Då kommer jag bli snyggare, då kommer jag äntligen hitta min drömpartner, då kommer jag äntligen kunna älska mig själv – bara jag går ner i vikt, så blir allting bra.”
Kära läsare och vänner, detta är en ytterst destruktiv och extern anledning till förändring som gör att du känner skuld när du äter en munk, som får dig själv att känna dig värdelös när du har valt att äta bröd istället för broccoli, som får dig att känna att ingenting spelar någon roll, du är ju ändå bara en svag, fet nolla…
Om vi nu tar samma nyårslöfte men drivkraften kommer från interna motiv istället för extern motivation, ser det hela ut så här: Varför vill jag gå ner i vikt?
”För att jag vill minska smärta, må bättre, ha mer energi och minimera risken till sjukdom i framtiden.”
Dessa anledningar, dessa svar till frågan Varför, kommer enligt min uppfattning av ren självkärlek. Du vill skapa en förändring för din egen skull, inte för någon annan. Därför kommer det också vara lättare att välja mat, människor och sysselsättningar som är positiva för dig, som bidrar till hållbart och långfristigt välmående inte enbart kort njutning. Skillnaden är att vi i första scenariot straffar oss själva och bryter ner vår självkänsla och minskar motivationen medan vi i andra scenariot väljer in det goda så ofta vi förmår och är stolta över oss själva varje gång vi har gjort något vi vet att vi mår bra av vilket ökar motivationsspiralen.
Observera att det är skillnad mellan att må bra och må bra. Vi kan kortfristigt må bra av bekräftelse från andra, av godis, av att sitta kvar i soffan istället för att ge oss ut. Det må bra jag menar är långfristigt och hållbart, innerligt och djupt, något som får oss att känna oss komplett, levande, full av energi och gör oss till en glädjefylld, euforisk, älskande version av oss själva.
I några få ord, om vi avlägger ett löfte till oss själva av innerlig kärlek till oss själva, så kommer vi ha lättare att välja det som är bra för oss. Vi kommer inte hata oss när vi unnat oss, hoppat över ett cykelpass eller inte använt tandtråd tisdag kväll, vi ger inte upp för att vi har ”misslyckats”, tvärtom, det negativa och dömande ordet ”misslyckat” finns inte för oss utan mer ”nästa gång, kan jag välja annorlunda”. Istället för att fördöma oss, kommer vi förlåta oss, se på oss själva och behandla oss själva som älskvärda individer. Bara för att vi hade en dag med återfall av dåliga vanor betyder det inte att vi är fördömda till ett liv vi inte gillar. Tvärtom, det underbara är, att vi alltid har ett val. Det är lätt att välja vårt eget bästa, om vi gör det av kärlek till oss själva.
Jag tänkte dela med mig några tankesätt att ta med i det nya året respektive nya morgondagen:
- Om du vill en förändring i livet, måste du börja förändra gamla (tanke)sätt. Eller, om du vill ha något du aldrig har haft, måste du göra någonting du aldrig har gjort. Hur annars skulle någonting någonsin kunna förändras? Våra tankar blir till handling därför bör första förändringen handla om att granska och eventuellt ändra vårat tankesätt vi har haft hittills. Tänker du negativt, blir resultat negativt och tvärtom!
- Misslyckande – vad är det egentligen? Vem säger att du har misslyckats? Oftast är det vi själva som dömer ut oss. Det ligger alltså också i vår makt att sluta göra så. Nästa gång du skulle vilja beskriva någonting som ett misslyckande, försök att använda ordet ”feedback” istället. Vi kan alltid lära oss någonting av feedback, av att se närmare på vad som gick snett, istället för att döma ut till ett negativt och definitivt ”misslyckande”.
- Behandla dig själv som du skulle behandla någon du älskar innerligt – aldrig skulle du säga till den du älskar: ”Vad ful du är idag! Skitsamma, det spelar ingen roll vad du gör, du är ändå bara en nolla…” Den du älskar skulle du överösa med tröstande, motiverande, ödmjuka ord: ”Du är alltid vacker! Var inte så hård mot dig själv. Du är underbar precis som du är.”
- Vi är vår egna värsta kritiker – men vem vill bli kritiserad hela sitt liv?
- Kärlek är gratis – du och du själv kommer leva resten av livet tillsammans så älska dig själv gränslöst! Börja med att tänka och säga snälla saker mot dig själv. Fortsätt med att tycka om din egna beröring. Le mot dig själv. Flirta och lek med din spegelbild eller blinka och kasta håret åt sidan nästa gång du går förbi spegeln! Ändra ditt negativa och destruktiva sätt att se dig själv för att det är bara du som kan! Och du kan börja idag! Det är bara du som står dig själv i vägen men alltid kan vi börja tänka och tala snällare mot oss själva även om det känns ovant till en början.
- Tar det steg för steg, ha tålamod med dig själv. Ditt mål du tar dig an ska inte kännas som ett straff utan som något underbart du väljer till. Att promenera en gång i veckan är bättre än ingen gång och du gör det för att du njuter den friska luften och mår bra av att ha sträckt på benen inte för att du enbart vill bränna kalorier. Att tacka nej till en bjudning du inte har lust till, bejakar din egenkärlek och är bättre än att tvinga dig gå dit för att det förväntas av dig.
- Vad du än gör, gör det av självkärlek – du väljer till något underbart, något som förhöjer dig.
- Vad du än gör, gör det inte av självhat – det får inte kännas som om du straffar dig själv och lider.
- Berätta för din omgivning varför och hur du vill förändra ditt liv! Det är viktigt med en stödjande omgivning och ibland innebär det att ta in nya människor i sitt liv och skapa avstånd till andra (läskigt men sant).
- 80/20 – om vi ser till att vi fyller våra liv till 80% med det som ökar vårt välmående, stärker oss själva, ger oss energi med mera så kan vi lätt tolerera 20% av livets tråkigheter. Men det viktigaste är verkligen att våra dagar, våra jobb, vår mat, våra relationer etc. utgörs övervägande det vill säga till allra största del av det som får oss att bli vår mest strålande, mest euforiska, världsomfamnande, livsbejakande, älskande och sprudlande jag!
Gott nytt år allihopa! Jag vill gärna höra om hur ni gör era nyårslöften hållbara <3 Hitta kärleken inom dig, kring dig och sprid den vidare – jag tror att kärlek är det enda som kan rädda vår planet (eller så har jag tittat för mycket på Wonder Woman 😉
Hej Andrea, så himla tänkvärt! Börjar inse att det är en livslång process att vara ärlig mot sig själv och hitta sin egen väg bland ett myller av vägval, och andra gånger när vägen man är inne på känns som en återvändsgränd. Jag blev så himla inspirerad av ditt föregående inlägg också ”är jag lycklig?”, så svårt att veta ibland! Kände att jag blev supernyfiken på att du tog möjligheten att vara trekkingguide på Kanarieöarna och skulle gärna höra om du har några insider-tips till mig som vill göra något liknande? Jag är på väg till Nya Zealand nu för en långvandring längs Te Araroa (so excited!!) meeen planerar att komma tillbaka för att sommarjobba i Sverige (finns inget bättre än svensk sommar 🙂 och vill sedan till hösten arbeta som guide, om möjligt inom trekking och gärna på någon av Kanarieöarna! Alla eventuella tips mottas tacksamt! och TACK för dina inspirerande inlägg!
Hej Sandra och jättestort tack för din kommentar 😀 Jag försöker att alltid följa min magkänsla, min intuition. Så om man står vi ett vägskäl så kan det vara värt att göra en liten övning och fråga sig själv och sedan försöka tolka den första känslan som kommer upp. Säg till exempel man är velig angående ens jobb; förnuftet kanske säger att det är ett bra jobb som ger en stadig inkomst och som ser bra ut på CV:t men är det verkligen någonting som förhöjer DIG som person? Så man skulle kunna ställa sig själv frågan: älskar jag att gå till jobbet varje dag? Och första känslan som kommer upp, innan huvudet hinner ge sig in på diskussionen, är det ett ja eller nej? Man kan också göra denna övning genom att använda påståenden: ”Jag tycker om mitt jobb.” Hur känns det? Eller försök att vända på påståendet: ”Jag tycker inte om mitt jobb.” Hur känns det? Stämmer du in på ditt påstående eller är det en känsla av att det du precis sa (alltså påståendet) inte stämmer?
Din planerade vandringsresa låter helt underbar!
Det finns så otroligt många researrangörer på öarna här… Det gäller att googla fram dem. Jag jobbar för Sun Holidays här på Teneriffa. Men det finns också en svensk kille på Gran Canaria som driver Rocky Adventures. Det är jättebra att kunna svenska/skandinaviska och engelska men helst också spanska och tyska.
Hoppas det hjälper! Många hälsningar!
Kommentarer är stängda.