Höger, vänster, vänster igen och sedan tre högersvängar på det. Styret skakar hårt och jag får använda all min armstyrka till att hålla full kontroll. Jag lutar åt ena hållet i första kurvan och sen snabbt åt andra.
Att cykla mountainbike är som att åka berg-och-dal-bana – fast ensam i din egen vagn.
”Wehooooo!” skriker jag ut högt av glädje samtidigt som jag parerar och lutar i ännu en kurva. Jag växlar upp och trampar på lite hårdare inför den kommande raksträckan och nedförslutet.
Till vänster om mig har jag hela tiden en helt fantastisk scen likt ett vykort. En milsvid lång strand och ett brusande hav, höga kullar och berg långt där borta på andra sidan i den stora bukten ”Bay of Plenty”.
VIDEO FRÅN VÅR DAG I SADELN:
Den här mountainbike-leden heter ”Dune Trail” och går mellan sanddynerna utanför det lilla kustsamhället Opotiki. Leden är bred och relativt platt men ändå med sköna och enkla upp- och nerförsbackar. Inga svåra hinder eller stockar och stenar. Perfekt om en som vi vill cykla med fin utsikt, oavsett om det är full fart eller i lugn takt. Vi växlar mellan olika tempon och stannar ofta för att ta bilder.
Den här cykelleden är en av alla leder som ingår i ”Motu trails” som är en hel drös av leder i utkanten av Opotiki. Vandra, cykla eller spring. Här är allt möjligt.
Till skillnad mot vandring frammanar cyklingen mycket mer glädje i mitt fall. Det är riktigt roligt att flyga fram på sadeln! Vandring är liksom mer härlig och vackert medan cykling i hög fart verkligen får endorfinerna att sprudla. Leendet är påslaget och är svårt att få bort.
Vi hyrde cyklar från en av alla uthyrare inne i Opotiki för 30 Nya Zeeländska dollar per cykel. Tack vare att det är lågsäsong och otroligt få turister fick vi ha cyklarna så länge vi ville. Vi fick hjälp med allting av en otroligt trevlig kvinna på företaget ”Motu Cycle Trails” som vi verkligen vill rekommendera. Det ligger också perfekt till för att cykla ”Dune Trail”.
”Dune Trail” är sammanlagt 19 kilometer fram och tillbaka och startar precis i utkanten av centrala Opotiki. Vi tog med oss vatten, bananer, energibars och var ute en halvdag. På vägen tillbaka stannade vi vid ett litet café som sålde ”Fish & Chips”. Kanske inte den bästa maten när kroppen behöver energi – men ibland måste en väl få unna sig?
Att cykla mountainbike passar alla som vill ha lite kul. Du behöver inte vara superduktiga och erfaren. Du bestämmer ditt eget tempo och sätter nivån för din dag.