Jag känner en lätt saltsmak från vattnet som stänker på mina läppar när jag springer ut i vattnet. Det är beviset för att vi har kommit till havet. Till Indiska oceanen eller Andamansjön som just havet utanför Burma kallas.
Solen gassar på en klarblå himmel och en lätt bris kommer från havet. Det är lördag och Set-se beach några timmar söder om Mawlamyine är full av folk som njuter av helgen. Bara burmeser vad vi kan se. Vi är de enda vita personerna här. När vi sätter oss ner för att äta lunch på en av restaurangerna får vi posera i flera selfies. Alla är fascinerade över att vi kommit hit.
Den här destinationen är på uppgång. I närheten pågår ett flådigt hotellbygge och busslast efter busslast dumpar badsugna burmeser på parkeringen som snabbt skyndar ner mot stranden. Restaurangerna ligger lång stranden och pojkar går runt med sina hästar och erbjuder ponnyridning. Ge det några år och det är snart turister överallt.
Set-se beach är ingen paradisstrand som de som ligger allra längst ner i södra Burma. Inget klarblått vatten och ingen kritvit sand. Men det är ändå en strand och vattnet är sådär härligt ljummet men ändå svalkande.
Stoppet vid Set-se beach är en del av vår heldag runt Mawlamyine. Vi har vår egen chaufför som kör en tuk-tuk modell större. Mr Nang kallar han sig. Vi är alla överens om att han är den bästa guide/chaufför vi haft någonsin.
Han hänger med på sakerna vi gör, han berättar intressanta saker om platserna vi besöker, han badar med oss och han chillar i skuggan med oss när vi njuter av en färsk kokosnöt. Han är mer som en i gänget och inte en av de där guiderna som dumpar dig på destinationen och sedan går och lägger sig under ett träd i två timmar.
Längs strandpromenaden i Mawlamyine finns flera företag som erbjuder turer runt Mawlamyine. Det var så vi kom i kontakt med Mr Nang. Vi betalade 10 000 Kyat per person (Drygt 70 kronor). Totalt 40 000 Kyat för hela dagen. Vi lämnade vårt hotell klockan åtta och var tillbaka klockan sex på kvällen. Ett bra pris för en 10-timmarsdag vill jag säga.
Nedan listar jag alla platserna utöver Set-se beach som vi besökte under dagen.
1. Death Railway Museum
Death railway var en järnväg som japanerna byggde under andra världskriget när de invaderade Thailand och Burma i kriget mot de allierade. Under slavförhållanden tvingade de hundratals burmeser, thailändare och allierade krigsfångar att bygga en järnväg från Bangkok till Yangon för att kunna transportera vapen och mat till sina styrkor. Hundratusentals människor dog under det hårda arbetet. Museet kostar 5000 Kyat i inträde. Museet är litet och har inte mycket information. Jag som redan varit i ett museum på Thailändska sidan tyckte inte att det var värt det.
2. Världens största liggande Buddha
170 meter lång är denna liggande Buddha och vår chaufför Mr Nang säger att det är den största liggande Buddha i världen. Det är inga andra turister här. Bara burmeser som har kommit till denna religiösa plats. Det är möjligt att gå in i den liggande Buddha. På insidan finns tre våningar med flera rum och ställningsplatser där en historia berättas genom figurer och målningar. Magnifik detaljrikedom. Hela byggnaden och utställningsmontrarna är fortfarande under arbete. Bygget har pågått i tio år och håller alltså på än.
3. Sri-Than-Da-Yu-Tha-Pa-Ni temple
Ett helt tempelområde och uppe på en klippa ligger en utsiktsplats. Det tar dig 10-15 minuter att gå uppför de branta trapporna. Du får en fantastisk utsikt över hela området och Kyauktalon Taung som är ett tempel på en annan klippa, 91 meter hög, reser sig ståtligt framför våra ögon. Vi kommer hit i solnedgången och får en fin stund. Var försiktig för här uppe har aporna tagit över. De är inte aggressiva men gärna närgångna.
5. Kan Daw Gyi-sjön och tempel
Vi kör förbi sjön och templet. Vi lägger mer fokus på sjön då vi känner oss trötta på tempel. Sjön ligger spegelblank när vi passerar. I ena viken ligger några byggnader och en barnfamilj tar sig ett svalkande kvällsdopp.
6. Phar-auk meditation center
När vi kom hit var det för mörkt för mig att ta några värdiga bilder. Men wow, vilket ställe. Mitt i skogen i ingenstans ligger detta ställe som kryllar av munkar. Här bor de i små trähus och det enda de gör är att äta, vara och meditera. När vi kommer strax före sex hör vi hur den stora klockan ringer. Middagen är över och kvällens mediation ska inledas. Vi får följa med uppför trapporna för att se meditationsplatsen. Vi passerar en skylt som talar om för oss att inget prat är tillåtet. Vi upplever allt under skön tystnad.