Josefine: Hur jag började leva ett annat liv – Del 4

När jag för första gången anlände till Flåm hade jag ingen aning om att jag fyra år senare fortfarande skulle spendera mina somrar i den norska lilla sagobyn. Jag visste heller inte att det lokala vädret var mer oförutsägbart än i London. Första dagen på mitt nya arbete anlände jag till jobbet likt en snögubbe, efter att ha kämpat mig igenom en snöstorm med cykel. Detta var i slutet av maj månad. Jag visste heller inte att jag skulle behöva cykla tio kilometer tur och retur längs med fjorden för att uppleva en solnedgång, då solen försvinner bakom bergen som omger Flåm runt sex-tiden.

Hur jag började leva ett annat liv – Del 1
Hur jag började leva ett annat liv – Del 2
Hur jag började leva ett annat liv – Del 3

Jag ansåg mig själv ha god erfarenhet av arbete inom turismbranschen sedan tidigare, men hade aldrig stött på turister likt de som besöker Flåm. Jag har under de senaste somrarna lärt mig hur svårt vissa har att hantera ett bankkort och stött på otaliga resenärer som inte kan ett ord engelska och förväntar sig att alla ska förstå vad de säger på sitt modersmål. Utöver det har jag förstått att en brödmaskin i en matbutik kan vara otroligt fascinerande och lätt riskerar att misstas för en frukt- och grönsaksskärningsmaskin.

Kontrasten blev enorm från att ha spenderat ett år i London med 8,5 miljoner invånare till att bosätta sig i en norsk by med drygt 350 invånare. Jag kan dock inte tänka mig en bättre plats att tjäna in pengar för mina jorden runt-resor. Under somrarna jobbar jag hårt och ofta, men får energi av den fantastiska miljön som omger mig. I Flåm är man ett med naturen. Jag kan se ett stort vattenfall från fönstret där jag bor och i trädgården hörs alltid dess kraftiga porlande. Det tar mig mindre än en halvtimme att vandra upp till botten av vattenfallet, med fina vyer över Aurlandsfjorden och dess omgivningar.

Jag kan lättillgängligt vandra upp för berg med fantastisk panoramautsikt över fjordar, dalar och snöklädda bergstoppar. I slutet av sommaren är skogarna fulla av blåbär. Förutom blåbär finns det även hallon, hjortron och smultron växande fritt i naturen. Det händer att jag plockar hem en bukett färgglada blommor att sätta i en vas i mitt rum. Det är inte ofta jag möter andra än flockar av får och getter på mina vandringar i bergen. Jag brukar cykla upp för Flåmsdalen. Där passerar jag oändligt med vattenfall och fantastiska vyer, för att sedan svischa ner för backarna i världens fart.

En kort bit från centrum, som vanligtvis myllrar av turister, har jag ofta med mig matsäck som äts vid en ostörd plats precis vid fjorden. Härifrån ser Flåm overkligt ut. De höga bergen som omringar miniatyrbyn får även de gigantiska kryssningsfartygen som dagligen besöker fjorden att se ut som leksaksbåtar. Ett av mina favoritställen ligger drygt tio kilometers cykeltur bort. Här brukar jag sitta längs med fjorden för att uppleva solnedgången, beundra omgivningarna och höra vattnets skvalpande mot bryggan. Hittills har jag alltid haft platsen för mig själv.

Innan jag impulsivt tog mig till Norge för att tjäna pengar, hade jag inte en aning om att vårt grannland var så vackert. Jag hade aldrig hört talas om Flåm, en by välkänd världen över med upp emot en miljon turister om året. Flåm och dess omgivningar har varit inspiration till Disneys succéfilm Frozen – och jag kan förstå varför. Jag har varit på många fantastiska platser världen över, men naturen i Norge är något av det finaste jag upplevt. Trots detta är det sällan jag stöter på svenska turister. Att fler svenskar inte tar sig dit är för mig obegripligt. Med sådan fantastisk natur bör en resa till Norge vara obligatorisk, åtminstone en gång i livet. Kan lova att om du besöker Norge en gång, kommer du tillbaka för mer.

Gilla ”Ett annat liv” på Facebook för att inte missa nästa text från Josefine: