Som ni redan läst här på bloggen bär det snart av till Himalaya och Mount Everest Base Camp. Det är drygt 5 veckor kvar till att planet lyfter mot Katmandu.
Jag ska alltså byta en vardag med dykning (världens lataste sport) mot bergsbestigning (en av världens tuffaste utmaningar).
Igår tog jag de första stapplande stegen mot den häftiga vandringen. Jag löptränade. Och det är väl inget märkvärdigt med det tänker du. Men efter ett år av mindre besvär i nedre delen av ryggen har löpning varit ett ”big no, no”.
Jag snörade på mig joggingskorna och gav mig ut i den thailändska kvällen för att se vad min puls och andning har för status efter närmare 14 månader utan ett enda löpsteg.
Jag gick ut lätt för att som sagt, ta reda på min status. Fem kilometer skulle avverkas. En skön lunk i solnedgången helt enkelt. Mitt personliga rekord på fem kilometer är 23 minuter och 51 sekunder.
Den här kvällen använde jag mig av en iPod som mätte min distans och tid. Enligt den lilla apparaten sprang jag i mål på 22 minuter och 44 sekunder. Detta fick mig starkt att tvivla på dess exakthet i att mäta distans.
Min egen uppfattning är att jag mer sprang i ett tempo på 6-7 minuter per kilometer vilket i så fall skulle bli 30-35 minuter på fem kilometer.
Nu är det i alla fall överstökat. De första stegen. Jag kommer utifrån detta lägga upp en träningsplan för att få upp flåset. För det finns inte på världskartan att jag ska avbryta en vandring i Himalaya – och då måste jag vara fit for fight.
Hela vägen fram till och under resan kommer ni kunna följa allting. Framöver kommer jag förutom träningen även skriva om:
- Planering – Behöver man guide? Kartor? Hur funkar det?
- Packning – Vad behöver man för att klara sig i Himalaya?
- Utrustning – Behöver man köpa massa proffsprylar?
- Första hjälpen – Hur räddar man sig själv på ett berg?
Missa ingenting – gilla Ett annat liv på Facebook: