Del 2: Introduktionskurs till Downshifting – Precis som en menskopp

Jag läste nyligen Lisa Derbys inlägg på SVT Opinion om menskoppens begränsade användning trots sina fantastiska fördelar. De slående likheterna gick inte att blunda för; Downshifting är nämligen precis som en menskopp – superbra för miljön, superbra för plånboken och superbra för ditt välmående, men på grund av storföretagens ekonomiska intressen pratas det inte klartext om det.

I första delen av denna artikelserie beskrevs värdet av downshiftingtrenden som på senare år sprids som löpande eld runt om i världen och inte minst i Sverige. En process som syftar till att ”växla ner” och utforma ett enklare liv med mindre stress och konsumtion till förmån för ökad livskvalitet och mer tid för det som är värdefullt för just dig, din familj och din omvärld – eftersom ni är värda det. I andra delen av artikelserien tittar vi närmare på vad downshifting innebär och vem det kan passa samt redogör för likheter och skillnader mellan vanliga downshiftingsalternativ. Med andra ord: välkommen till en introduktionskurs i downshifting!

Är du sugen på att växla ner i ditt liv men osäker på hur du kan gå tillväga? Följ artikelserien som kommer att avslutas med en onlineworkshop med temat ”Downshifting för nybörjare.” Gilla Ett annat liv på Facebook för att försäkra dig om att du inte missar nästa del:

Vad går det ut på?

Downshifting börjar ofta med en insikt i att man betalar ett för högt pris för sitt nuvarande levnadssätt. Ett pris som består av ens tid, livskvalitet och välmående, och som man betalar på bekostnad av både miljön och relationerna till de man älskar mest. Man har kommit fram till att det man får i utbyte inte är lika värdefullt och man har ofta börjat undra varför man ställer upp på en så pass ofördelaktig affär. För den som har misslyckats med att komma fram till ett tillfredsställande svar blir downshifting ett naturligt nästa steg mot en mera meningsfull tillvaro. Downshifting handlar nämligen i grunden om att du utifrån dina egna förutsättningar, möjligheter och behov funderar över vad som är viktigt för just dig i ditt liv, vad du behöver mer respektive mindre av för att uppnå dina mål, samt att du agerar för att skapa den förändring som du vill ha.

Vem passar det?

Downshifting passar precis vem som helst som har mer än man behöver och som vill skapa sig ett ”rikare” liv – oavsett bakgrund, ålder, kön, familjekonstellation etc. En typisk downshiftare existerar inte. Tittar man på den raskt växande skara människor världen över som väljer att downshifta ser man att de består av en bred variation av vardagsmänniskor som har kommit till insikt om att tid är något som vi aldrig kommer att få tillbaka och som vill tillvarata tiden de fått för att hinna leva innan de dör.

De allra flesta downshifters är vanliga människor precis som du och jag. De är trötta på att stressa sig igenom livet, drömma om att hinna läsa en bok och känna sig otillräckliga när de inte hinner hämta barnen från dagis i tid eller njuta av en god middag efter jobbet. Många har gått den hårda skolan och drabbats av utmattningssyndrom, ångesttillstånd och depressioner i sina försök att nå upp till det moderna samhällets orimliga krav. Andra ser sina närstående vara på väg åt samma håll och vill förhindra det.

Den yngre generationen downshifters vill redan från början undvika den dystra vägen genom att så tidigt som möjligt göra medvetna val som leder till ett mer balanserat liv där de har möjlighet att stanna upp och andas, vara stilla, vara sig själva. Det är människor som är redo att jobba hårt men som väljer att jobba för ändamål som de brinner för snarare än för sådant som de varken behöver eller egentligen vill ha.

Många tilltalas av den miljövänliga aspekten av downshifting. Man är trött på all köphysteri, överkonsumtion, nedskräpning och förstörelse av natur- och djurliv till förmån för mänsklighetens bekvämlighet och ser därför downshifting som ett sätt att aktivt minska vår negativa påverkan på miljön. Andra ser det som en protest mot det rådande samhället och ytterligare andra som den enda vägen till ett hållbart samhälle. De flesta uppskattar kombinationen.

Precis som med allt annat finns det mer eller mindre omfattande former av downshifting, men den minsta gemensamma nämnaren är att downshifters är personer som bestämmer sig för att ta ansvar för sitt eget liv genom att de – istället för att lyssna på konsumtionssamhällets vilseledande doktriner om hur vi kan shoppa oss till lycka – väljer att stanna upp och lyssna till sig själva för att finna sin egen väg till tillfredsställelse.

I vilken grad och på vilket sätt man sedan väljer att downshifta är något som var och en beslutar utifrån sina individuella behov, mål och förutsättningar. Downshifting är en högst individuell process – det finns inga rätt eller fel.

Vad innebär det i praktiken?

Kortfattat kan man säga att downshifting för de allra flesta innebär att man ”växlar ner” genom att man gör en eller flera av följande:

• Minskar utgifter genom att utvärdera och omprioritera sina behov; man köper det som man verkligen behöver, varken mer eller mindre.

• Minimerar driftkostnader genom så kallad downsizing. Vanligtvis genom att välja en mindre boendeyta. Till exempel bo i lägenhet istället för hus eller bosätta sig i ett mindre hus för att på så sätt minska utgifterna för el, värme, vatten, försäkringspremier, möbler osv. Andra exempel på downsizing kan vara att skaffa en mindre och bensinsnålare bil, eller sälja en av bilarna om man har flera.

• Väljer hållbara och miljövänliga alternativ framför icke nödvändig bekvämlighet. Exempelvis cykla till jobbet istället för att köra bil, konsumera hållbart, återbruka, äta ekologisk och närodlad mat osv.

• Väljer tid framför pengar. Man gör ett medvetet val att med de insparade pengarna inte handla mer saker utan istället t.ex. gå ner i arbetstid eller byta till ett mera meningsfullt jobb. En del väljer att byta till ett mindre stressfyllt jobb även om det innebär ”lägre status” eller lägre lön. Många ifrågasätter pressen på att skapa en karriär och lägger mer värde på livet utanför jobbet, engagerar sig i ideella uppdrag eller andra meningsfulla aktiviteter.

• Spenderar den nyvunna tiden på att njuta av allt det där som man så länge önskat att man kunde hinna med men inte har tid för. Med downshifting har man det!

Vilka är de vanligaste formerna av downshifting?

För de flesta människor sker downshifting i eller relativt nära deras eget hem genom omprioriteringar utifrån en utvärdering av hushållets egentliga behov och önskemål. För andra kan det handla om större förändringar i boendeform och livsstil varav den senaste trenden som sprider sig från Nordamerika är boende i mikrohus – ett alternativ som vi kommer titta närmare på framöver då vi träffar Markus som har byggt sitt eget mikrohus på hjul.

Bland de downshifters som gör större förändringar i sitt levnadssätt kan man mycket förenklat säga att det finns två huvudgrupper:

1. Downshifters som framför allt vill jobba mindre för att leva mer och uppnå självförverkligande.

De lever ofta modernt men småskaligt i städer eller på resande fot. En del söker sig till varmare breddgrader utomlands där de bosätter sig kortare eller längre perioder. De flesta värderar och nyttjar teknologisk utveckling och många försörjer sig genom deltidsjobb eller egna onlineföretag, freelanceuppdrag och dylikt. Den tekniska utvecklingen betraktas ofta som ett verktyg för att skapa hållbara lösningar på viktiga samhällsproblem.

2. Downshifters som vill bryta sig ut ur det rådande samhällssystemet och leva på ett mera hållbart och naturligt sätt.De bosätter sig i naturnära områden där de bor småskaligt, exempelvis men inte nödvändigtvis, i ekobyar eller ekoenheter (som till skillnad från ekobyar är helt självförsörjande). Många odlar mat, ofta kollektivt, och byarna präglas vanligtvis av en stark känsla av gemenskap, sammanhållning och samarbete.  Ofta finns gratisbutiker, kläd- och möbelbibliotek, gemensamma odlingar med mera i byarna.

Personer som förändrar sin tillvaro genom en radikal förflyttning från städer till kusten kallas ibland för seashifters medan de som söker sig till landsbygden kallas för treeshifters. Kanske kan vi kalla alla som downshiftar i sitt nuvarande hem för homeshifters?

Framöver kommer vi att fördjupa oss i några av ovan nämnda alternativ och möta personer runt om i Sverige som berättar om sina erfarenheter av downshifting. Artikelserien kommer att avslutas med en online workshop – ”Downshifting för nybörjare” – där du som läsare kommer att få konkreta steg-för-steg-tips som hjälper dig som önskar att, utifrån dina personliga värderingar, ta dina första steg mot downshifting i ditt liv.

För den som vill fördjupa sig i ämnet kan böckerna ”Lev enklare” av Gidéla Linde och ”Rik på riktigt” av Fredrik Warberg och Jörgen Larsson vara av intresse.

P.S. Är du kvinna och vill börja redan nu kan ett självklart första steg vara att byta ut dina vanliga mensskydd mot en menskopp!  Den är precis som downshifting – superbra för miljön, superbra för plånboken och superbra för ditt välmående!